Resan med elbil börjar i Ålesund med byn Öye i sikte, långt inne i dramatiska Hjørundfjorden. För efter ett par dagar i den bildsköna jugendstaden vid havet har jag norska fjordar och fjäll i fokus under resan.
En tur längs slingriga vägar som letar sig fram längs fjordarmarna, genom djupa dalgångar och vidare upp mot vidsträckta fjällplatåer. Dessutom finns det hyfsat gott om laddstationer längs vägarna, något som jag noga checkat före avfärden.
Väg 60 från Ålesund leder mot Stranda, med färja från Magerholm över till Örsneset och vidare mot Strandafjellet. Här ligger en av Norges mer populära skidanläggningar.
Jag kör vidare mot Hellesylt för att sedan svänga av mot Norangsdalen och Öye. En vidunderligt vacker vägsträcka, som leder ner till Urke vid Hjörundfjorden.
Färden tar sin goda tid. Kanske inte så mycket på grund av att vägen är smal och kurvig, utan mer beroende på allt som finns att se av både berg, vattenfall, betande boskap och gamla timrade fäbodar.
Visst är det en härlig känsla att köra genom den storslagna naturen och endast lyssna till fartvindens stilla brus, och ibland dånet från forsande vattenfall.
Och visst är det en härlig känsla att köra genom den storslagna naturen och endast lyssna till fartvindens stilla brus, och ibland dånet från forsande vattenfall.
Öye ligger djupt inne i Norangsfjorden, en avstickare från den betydligt större Hjörundfjorden. Platsen har sedan mitten av 1800-talet varit ett attraktivt resmål för idel kungligheter, författare, filosofer och brittiska bergsbestigare som utforskat Sunnmörsalpene, vars spetsiga berg kantar de bägge fjordarna.
Hotel Union Öye upprätthåller ortens stilfulla känsla. Den pampiga och väl renoverade träbyggnaden invigdes 1891 och bjuder på en rik kultur- och naturhistoria.
Här är rummen uppkallade efter prominenta personer som besökt hotellet, som till exempel drottning Silvia, kejsar Vilhelm II, författarna Karen Blixen och Sir Arthur Conan Doyle samt kompositören Edvard Grieg.
Efter att ha inkvarterat mig i kejsarrummet med originalbadkar, är det dags att ta plats i matsalen, med vy över fjord och fjäll. Menyn består av gravad öring och grillad stenbit med mandelpotatis från Sunndal. Desserten med rabarbersorbet, hemlagad vaniljglass och färska hallon blir en fin avslutning.
Nästa förmiddag väntar tidig frukost och en förmiddagsvandring med svenske Oscar Almgren, som bor i Stranda och guidar skidåkare, cyklister och vandrare året runt. Han tar mig med på en svettig tur till Urke-egga. En tio kilometer lång vandring upp på närmare tusen meters höjd. Tunna dimmoln har bäddat in topparna och det är regn i luften.
– Men här växlar vädret snabbt, så vi kan mycket väl få sol på toppen, säger Oscar och pekar på kartan vart vi ska.
Och visst får vi en skymt av solen då och då, och till och med en panoramavy över de mer än 1 500 meter höga bergen i Sunnmörsalpene, med Saksafjället och Slogen som de mer karaktäristiska.
Eftermiddagsfärjan från Hellesylt till Geiranger är ett måste. Ett slags Hurtigruten-tur i miniformat längs världsarvsmärkta Geirangerfjorden. Klart maffigt en dag som denna, när fjorden ligger spegelblank och solen skiner.
I Geiranger äter man allra bäst på Brasserie Posten, med fisk, skaldjur och vilt på menyn. En smakrik pale ale från Geiranger bryggeri förstärker lokalkänslan.
Här börjar den drygt tio mil långa turistvägen Geiranger–Trollstigen, som slutar i Åndalsnes. En dramatisk del av väg 63 och den mest populära av Norges 18 nationella turistvägar.
Färden vidare norrut längs nationalvägen börjar med en snirklig historia. Det handlar om den branta serpentinvägen Örnesvingen, som allra högst upp bjuder på en utsiktsplattform som tar andan ur besökarna.
Det tar dryga halvtimmen att köra över fjället till byn och färjeläget Eidsdal, vidare över fjorden till Linge och samhället Valldal.
Nu väntar en övernattning på det minst sagt udda Juvet landskapshotell. Här finns ett tiotal rum, byggda var för sig i landskapet. Med älven Valldöla som närmsta granne har man som gäst rejäl närkontakt med den vilda naturen.
Några hundra meter bort ligger Gudbrandsjuvet. Ett imponerande system av jättegrottor som bildar en 200 meter djup kanjon med dånande vattenmassor. Det är en av Norges mest besökta attraktioner, och under sommarhalvåret passerar mer än 600 000 turister längs vägen.
De små ”hyddorna” på hotellet har dova färger och panoramafönster som smälter samman med skogen. Ett par av rummen liknar mer fågelholkar högt uppe i träden.
Knut Slinning, passionerad vandrare och skidåkare, står för driften. I mer än 30 år har han haft en ”hytte” vid Valldöla, och när han fick chansen att köpa mark i området växte drömmen om ett annorlunda boende.
– Jag hade bilden av ett slags trädkojor som stora vindskydd, fast med glasväggar, tak och golv.
Tack vare stöd av bland annat Statens Vegvesen och Innovasjon Norge kunde hotellet, som nominerats till flera arkitektpriser, invigas år 2009.
Både Svensk Form, The Guardian och designtidningen Wallpaper har i lyriska ordalag skrivit om Juvet. Ansedda The Times har även listat hotellet som ett av de bästa resmålen, vilket lockar besökare från hela världen.
Innan middagen lockar spaavdelningen nere vid älven – där vi ägnar ett par timmar åt ångbastun och hetvattenpoolen ett par meter från forsen.
Törsten släcker vi med Slogen Pale Ale från lokala Trollbryggeriet i Valldal. För i regionen finns flera spännande mikrobryggerier, berättar Knut.
– Slogen är namnet på en av fjälltopparna i området. Väl värt mödan att bestiga, enligt Knut.
En anledning att komma tillbaka, med andra ord.
När jag efter frukost nästa morgon kör vidare upp på den vidsträckta bergsplatån tar vägen sin mest dramatiska sträckning, i form av Trollstigens elva hårnålskurvor från närmare 900 meters höjd, vidare djupt ner i dalgången. Ett utsökt stycke ingenjörskonst från mitten av 30-talet och garanterat kittlande – både för den som kör och sitter bredvid.
Nu hägrar Åndalsnes med Romsdalseggen i sikte. En vandringsklassiker som kräver en hel del kondition. Dessutom inget för de höjdrädda, kan jag läsa i min guidebok.
Jag har bokat rum på Aak, ännu ett historiskt hotell som andas tidlöshet. Äventyret är inte slut än.
Njut av norska nationalvägar
Norge har hela 18 nationella turistvägar, med spännande konst, design och arkitektur vid rastplatser och utsiktspunkter. Förutom populära Geiranger-Trollstigen finns flera andra närliggande nationalvägar.
En riktig höjdare, både bildlikt och bokstavligt, är Sognefjellsvegen från Gudbrandsdalen i öster till Sognefjorden i väster, som leder genom norra Europas högsta bergsmassiv.
Här finns både ett grönskande natur- och kulturlandskap i dalgångarna och ett dramatiskt fjällområde med Jotunheimmassivets drygt 20 tvåtusenmeterstoppar som absoluta höjdattraktioner. Galdhøpiggen är högst, med sina 2 469 meter.
Missa inte!
Ålesund, prisad som en av Norges vackraste städer, är definitivt porten till Fjordnorge. Kustsamhället andas klassisk jugendstil, och har man väl letat sig hit är det lätt att fastna. I synnerhet med tanke på alla mysiga kaféer och krogar med lokal gastronomi, där restaurang Bro toppar med smakrika rätter på pinfärska skaldjur och skrei.
Text och foto: Cenneth Sparby
Tidigare publicerad i Kia Story 1/19.
